klarar knappt mer...

det känns så jävla meningslöst att finnas här.
alla är bara på mig hela jävla tiden, jag vet inte vad jag ska göra längre.
folk behandlar mig som skit & mitt tålamod tappar snart lusten att försöka vara snäll..
mina vänner, mina föräldrar, min syster, mina lärare och alla fattar inte hur det är och vara mig.
Det finns fan inget som kan få mig att släppa dem här tankarna.. det känns redan så jävla mycket så det går inte att stoppa.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0